New York. M.Horn

Vi sätter oss ner
Utan ett ord
Som så många gånger förut, du beställer ett glas vin och jag en kopp te

Och som vi båda vill
Mer än någonting annat 
Så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan

Vi har blivit som dom
Någon tittar på oss
Är det min tanke hon ser eller dina röda kinder som avslöjar mer

Vi har blivit som dom
Som aldrig får bli
Som sitter tyst på nått café, ingen får ju se att han är gift och hon är fri

När jag går därifrån
Och du håller kvar
Så vet vi båda två att det är såhär man mår när man hemligheter har

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0